Sunderbyn och undersökning.

På torsdagen den 9 juni så åkte jag och lilla Erik från gällivare till sunderbyn. Tågresan jick bra och han vara så glad att få åka tåg. I sunerbyn mötte vi upp mamma. Skönt att ha nån med sig. Mamma visade oss vart hotellet låg så vi jick upp på hottelrummet med våran packning. Vad fint stället var. Tänk att vi fick bo helt gratis. 
 
 
 
 
Efter att vi lastat av oss packningen begav vi oss till resturangen för vi hadde ju inte hunnit äta midda. Va gott det var med mat. Kl var ju 18:00. efter middan så köpte vi lite godis sen jick vi upp på rummet och myste lite. erik fick äta sitt godis och vi kållade TV. sen var det durchen och sängen för han. Men han var så spidad. han somnade nog först vid 20:00. Jag och mamma kållade lite tv inan vi somnade. Var lite nervös. Skulle vara på avdelning 44 kl 7 på morgonen. Lite jobbigt när man inte hittar vart man ska. 
 
 
Kl 06:15 ringde väckarklockan och sen var det bara att göra sig i orning. Sen hitta dit vi skulle. Var inte alt för svårt att hitta. Möttes av en sköterska på avdelningen när vi komm dit. Hon tog våran remiss sen fick vi ett rum. Erik fick en vit råck och sen fick han inte lämna rummet. En sköterska kom och satte emlaplåster sen var det bara att vänta. 
 
 
 
Försökte roa han så gått det jick men det vara inte det lättaste, Han börgade bli hungrig och törstig och det vara så hämnsk att säga att han inte fick Ääa eller dricka. efter 1½ timma komm sköteskan in med medecinerna han skulle han och lungnande. Erik somnade ganska fort efter att sköteskan hadde gått. Nu var det bara att vänta på att operation skulle ringa så vi fick åka i väg på sövning.
 
Det dröjde enbra stund inan vi fick rulla i väg. Sköteskorna komm in och då skulle dom plocka bort hans plåster. han vaknade till och blev ledsen så det slutade med att jag fick hoppa upp i sängen och åka med han ner till operation. Väl på opertion blev det att rulla in i en sal och där fans operationssköterskor och narkåsläkaren. Han ville inte ligga i sängen utan han fick sitta i min famn där dom fick sätta nål i armvecket sen ge han medel som han somnade av. Fy vad hänsk det var att bara känna hur han somnade bort. Urch. Sen la dom honnom på operationssängen och jag fick gå ut fort. Väl ute fick möttes jag av en så gullig sköterska som gensat tog om mig och sa att vi skulle ta en promenad. Då kom störtfloden och jag grät som aldrig förr. Hon tröstade mig och sa att det är helt normalt att bli ledsen efter att se sina barn sövas. Värsta jag vart med om. Sen hjälpte hon mig ut från operation. fattade inte vart jag var men jag tog en hiss  sen hittade jag till avdelninge.
 
Jag och mamma jick sen till hotelet och tog våra grejjer och sen sjeckade vi ut från hottelrummet. Sen jick vi tillbaka till avdelning och väntade. han bara sitta en stund sen var det bara att gå ner på uppvaket och möta Erik. 
Erik såv ännu tunkt och sköterskan sa att vi inte skulle försöka väcka han utan att han fick vakna av sig skälv. Jag hadde ju bokat återresa hem kl 12:30
 men det kunde jag glömma att vi skulle hinna med. Så jag fick boka om. mammas sjuss komm 12:15 så hon lämnade mig där. Sen var jag helt ensammen med Erik. Han såv ända till 13:30. Efter lite skrik och bråk och förvirring så fick vi komma upp på avdelningen. Erik var arg och ledsen så vi fick vara skälv ett tag. 
Sen somnade han om och såv ända till kl 15. Sen vara han hur glad som helst. Han fick glass och drack en fästis sen käkade han lite plättar och kållade lite TV. Sen fick han kissa och klä på sig. kl 16:45 jick tåget hem. Dom tog bort hans nål i armen sen jick vi till tåget. Så skönt att ha detta urn världen. Så nervös jag varit och hur jobbigt det med vart. Att se sitt barn lida. Urcha mig.
 
Nu får vi se vad provet visar. 

Kommentera här: